Fråga: Jag är bjuden på fest hos några bekanta som jag inte känner så väl. Dom har gett klädkod Mörk kostym, onödigt anser jag. Det blir trerättersmiddag och placering, det verkar överdrivet år 2014. Jag har ingen mörk kostym men en svart kavaj och jeans. Måste jag ha slips och skjorta eller är det okej med en snygg tröja? Har verkligen ingen lust att köpa nya kläder för en sådan här grej.
Svar: Din fråga visar att du inte har förstått vad det handlar om när du tackar ja till en bjudning. Låna ett par svarta kostymbyxor så att det ser ut som om du har mörk kostym. Du ska ha en ljus skjorta och ta med dig en slips att knyta om du ser att alla andra män har slips – vilket de nog har. Och du ska vara glad och nöjd med den middag som bjuds! Du resonerar omoget och självupptaget, och antingen tänker du om, eller så tackar du nej. Här får du en liten festskola att lära dig av:
Värdpersonernas åtagande är att se till att det blir så trevligt som möjligt för gästerna, och att dessa bjuds på ”det bästa huset förmår.” Att alla gäster har det trevligt är grunden i det goda värdskapet.
Som gäst har man också gjort ett åtagande. Med sitt ja tack har man en skyldighet att anpassa sig. Den som inte vill göra det bör tacka nej. Gästerna måste inse att de bjuds för att ingå i festens gemenskap. Därför ska man komma i tid, klä sig så bra man kan enligt en angiven klädkod, inte komma uthungrad till en mottagning med snittar, eller mätt till en fin middag. Och inte heller ska man vara berusad redan vid ankomsten – helst inte alls, för den delen. Man ska medverka till att det blir trevligt, inte sitta och sura. De som bjuder till fest har lagt ner mycket tid och pengar på den; gäster som medvetet struntar i klädsel och arrangemang som de tycker är ”överdrivna” eller ”onödiga” visar sitt förakt för både inbjudare och medgäster.
Jag brukar säga att vill man bete sig som ensam guldfisk i akvariet så är det en fördel för övriga om man avstår från att gå på festen.
Det är inte något tvång att gå på kalas. Man har sin frihet att tacka nej. Eller att tacka ja och därmed acceptera att uppföra sig hyfsat.
Magdalena Ribbing