Fråga: I dessa galatider så har jag en fråga angående ”galaklädsel”. Jag undrar helt enkelt hur man ska klä sig vid en gala, är det långklänning som gäller eller får gästen välja fritt ur sin garderob?

Efter en snabb titt på både Ellegalan och Guldbaggegalan så blir jag i vissa fall förvånad, mixen och bredden av klädsel är så stor! Långa klänningar/ korta klänningar/ korta kjolar/ långa kjolar/ byxor osv. Detta är naturligtvis roligt men i vissa fall kan jag känna att man snarare klätt ner sig än klätt upp sig vilket känns lite respektlös mot värden.

I USA verkar den genomgående klädseln vid galor vara långklänning.

Så, får man klä sig hur som helst till en gala?

Svar: Galaklädsel finns inte som etablerad klädkod utan är en fri uppfinning, beklagligtvis förekommande inte enbart i dessa idrotts-, mode- och filmsammanhang. I princip är en gala en stor tillställning av den art att frack och lång klänning är klädkod. Det ska då stå Högtidsdräkt på inbjudan. I USA är det smoking (tuxedo) som brukar användas vid sådana tillfällen.

Som jag har sett det är det kvinnornas klänningar som är ”gala” i den egentliga meningen. För den mesta verkar det som om den största delen av tillställningen består i att de dyrbart klädda kvinnorna ska få agera framför mediernas kameror, stå där med en hand på ena höften och visa upp sin klädsel som kommenteras och betygssätts som vore det en prestation i den högre skolan att ha klätt på sig.

Men precis som du skriver förekommer allt möjligt för männen, från jeans till frack. Hopplöst eftersom klädkodens syfte är att skapa gemenskap mellan gästerna så att ingen ska känna sig för enkelt klädd och ingen för fint klädd.

Som du har noterat är det ingen ordning. Blev jag bjuden på fest med den dumma klädkoden ”gala” skulle jag klä mig på nivå smoking.

Magdalena Ribbing

Fråga: Bjöd en tjej, ny bekantskap, på Dramaten och krog efteråt. Hon kom i jeans med stora revor och herrskjorta utanpå. Verkade  som dyra grejor. Kändes ändå pinsamt, hade själv kavaj och chinos. Trasjeansen var värst. Kan jag säga det till henne? Vill inte gå ut med en tjej som har såna kläder.
Eller är det jag som har fel?

Svar: Du är inte ensam om att sakna förståelse för vissa modeyttringar. Jeans som inköps medvetet trasiga av något slags modeskäl hör dit. Att det skulle vara elegant eller klädsamt har många svårt att inse. Från mitt perspektiv förefaller det som om en hel del personer alltför ofta klär sig enbart eller framförallt för sin egen skull, utan en tanke på omgivningen. Och det kan man ju göra om man stannar hemma – då gör man som man vill. Men vuxna människor ska faktiskt förstå att deras val av klädsel skickar signaler till andra, både om hur de ser på det tillfälle som gäller och om hur de ser på övriga närvarande. Avstår man från rimlig anpassning markerar man sitt ointresse för övriga och deras uppfattning.

Är man på sin arbetsplats ska man klä sig så som det är lämpligt för arbetsuppgiften och så att de man möter, arbetskamrater och exempelvis kunder, inte tycker att det är underligt och fel.
Går man på Dramaten klär man sig prydligt, i vardagsklädsel eller gärna ett steg över vardagen, av respekt för skådespelarna och övrig publik. Utpräglad fritidsklädsel där är inte särskilt god stil. Är det premiär klär sig de flesta mer elegant.
Att ha trasiga kläder, inklusive modejeans, ses sannolikt av en majoritet som nonchalant, oavsett om det är dyra eller billiga trasor. Trasiga kläder har nästan alltid varit lika med fattigdom, många har slitit hårt för att hålla sina barns och sina egna kläder rena och hela som en markering av människovärdighet trots svåra omständigheter.

Om du är intresserad av att fortsätta kontakten med denna tjej föreslår jag att du vid något tillfälle vänligt och försiktigt förklarar hur du uppfattar trasiga kläder. Du kan föra ett resonemang om detta utan att understryka att du tyckte att det var pinsamt på Dramaten. Ett samtal om något som man har blivit så besvärad av måste man kunna föra med den människa man har tänkt sig att fortsätta umgås med.

Magdalena Ribbing  

Fråga: Jag är med i ett ordenssällskap. När vi hade högtidsdag för ett par veckor sedan anbefalldes högtidsdräkt, dvs frack med svart väst då inga damer deltog. Som eftergift åt ordensbröder som inte har frack var alternativet mörk kostym med svart slips.

Om jag nu inte skulle ha frack men väl en smoking i min garderob, skulle det vara acceptabelt istället för mörk kostym? Frack är festligt och likaså smoking medan mörk kostym – tycker jag – är mer alldagligt.

Svar: Smoking kan du inte ha vid detta tillfälle. Högtidsdräkt är lika med frack, med i vissa fall alternativet mörk kostym, däremot inte smoking.

På 1800-talets slut vid fina brittiska bjudningar satt de frackklädda gentlemännen kvar vid middagsbordet för att röka cigarr när damerna gick ut i salongen. Betjänterna tog då ut frackrockarna för att dessa inte skulle lukta rök när männen lite senare sammanstrålade med sina ladies igen. Att sitta i skjortärmarna var på den tiden och i dessa sammanhang otänkbart; alltså kläddes gentlemännen i en enklare rock, smoking jacket, just under den rökstund det handlade om. Denna prägel av enkelhet följde länge med smokingen som sågs som en nonchalant klädsel utan högtidlighet.

Förr kunde smoking till och med kallas monkey suit – det var som sagt länge sedan och det var också då som smoking var otänkbar för kyrkbröllop, just på grund av sin lättsamhet, som cocktail- och teaterbesöksklädsel. Nu är det inte så, men i ordenssällskap som vanligen är traditionella är smoking olämplig om inte just den klädkoden angivits.

Magdalena Ribbing

Fråga: Jag är bjuden på fest hos några bekanta som jag inte känner så väl. Dom har gett klädkod Mörk kostym, onödigt anser jag. Det blir trerättersmiddag och placering, det verkar överdrivet år 2014. Jag har ingen mörk kostym men en svart kavaj och jeans. Måste jag ha slips och skjorta eller är det okej med en snygg tröja? Har verkligen ingen lust att köpa nya kläder för en sådan här grej.

Svar: Din fråga visar att du inte har förstått vad det handlar om när du tackar ja till en bjudning. Låna ett par svarta kostymbyxor så att det ser ut som om du har mörk kostym. Du ska ha en ljus skjorta och ta med dig en slips att knyta om du ser att alla andra män har slips – vilket de nog har. Och du ska vara glad och nöjd med den middag som bjuds! Du resonerar omoget och självupptaget, och antingen tänker du om, eller så tackar du nej. Här får du en liten festskola att lära dig av:
Värdpersonernas åtagande är att se till att det blir så trevligt som möjligt för gästerna, och att dessa bjuds på ”det bästa huset förmår.” Att alla gäster har det trevligt är grunden i det goda värdskapet.

Som gäst har man också gjort ett åtagande. Med sitt ja tack har man en skyldighet att anpassa sig. Den som inte vill göra det bör tacka nej. Gästerna måste inse att de bjuds för att ingå i festens gemenskap. Därför ska man komma i tid, klä sig så bra man kan enligt en angiven klädkod, inte komma uthungrad till en mottagning med snittar, eller mätt till en fin middag. Och inte heller ska man vara berusad redan vid ankomsten – helst inte alls, för den delen. Man ska medverka till att det blir trevligt, inte sitta och sura. De som bjuder till fest har lagt ner mycket tid och pengar på den; gäster som medvetet struntar i klädsel och arrangemang som de tycker är ”överdrivna” eller ”onödiga” visar sitt förakt för både inbjudare och medgäster.
Jag brukar säga att vill man bete sig som ensam guldfisk i akvariet så är det en fördel för övriga om man avstår från att gå på festen.
Det är inte något tvång att gå på kalas. Man har sin frihet att tacka nej. Eller att tacka ja och därmed acceptera att uppföra sig hyfsat.

Magdalena Ribbing

Fråga: Kan man ha en svart kritstrecksrandig kostym på en begravning? Det är väldigt smala diskreta vita ränder på den.

Svar: Egentligen inte, begravningsklädseln ska helst vara enfärgad och ha matt yta, förr var crêpe ett vanligt material för kvinnoklädseln och svart ullkostym för män. Man hade aldrig blanka material som lack, eller något iögonenfallande som kunde ses som flärdfullt, utan var nertonat klädd. En begravning var och är en stor högtid som kräver respekt av de närvarande för den oåterkalleliga döden.

Men i nutid tycker jag inte att det har någon större betydelse om en man har svart kostym med kritstrecksränder, i alla fall inte om kritstrecken är som du skriver, diskreta. Det kan också ha att göra med hur närstående du är den som begravs, ju närmare desto mer formell klädsel kan förväntas. Vit skjorta förstås, inte svart som man ser ibland numera, det är fritidsklädsel och olämpligt till den högtid som en begravning är.

Magdalena Ribbing

Fråga: I maj är jag bjuden på militär vårbal. Jag äger en balklänning, den är svart med silvriga detaljer. Är det olämpligt att bära svart klänning på en vårbal?

Om så är fallet vad rekommenderas för färg?

Svar: Klänningens lämplighet har mer med materialet än färgen att göra – en svart chiffongklänning exempelvis kan passa bättre än en ljus sammetsklänning till en vårbal.

Är det ett lätt material i din svarta klänning kan du gärna ha den. Tjockt siden, sammet eller liknande tunga material är alltså inte perfekt, men visst fungerar det – man måste inte följa gammal sed om man inte tycker att det är mycket viktigt och den betydelsen anser jag inte att materialet i en festklänning har, inte så att man måste skaffa nytt för ett enstaka tillfälle.

Angående svart på frackfest – bal – fanns det förr en regel att man inte hade svart om kungligheter var närvarande. En del pösputtor brukar påpeka sådant än i dag, men deras kritik faller på att kungligheterna gärna själva har svarta klänningar i dag. Förr var belysningen i salarna svag vilket gjorde att ljusa färger syntes bättre, men det skälet finns ju inte numera.

Färg om du måste skaffa en ny klänning är valfri, vilka färger som helst är rätt, och ska du ändå skaffa nytt så kan du ju välja en ljus färg. Mest praktiskt är att skaffa eller sy en lång kjol av tunt siden, och sy eller köpa en överdel i matchande eller avvikande färg – flera gånger har de fest- och etikettvana kungligheterna valt tvådelat till frackklädsel (jag tar dem som exempel eftersom det är dessa kvinnor som oftast ses i bild). Kritvitt brukar jag avråda från, det kan likna brudklänning, men blekgult och mörkare nyanser av vitt är lika rätt som tydligare färger. Och mönster!

Magdalena Ribbing

Fråga: Har fått en inbjudan till bröllop i september, men det står inget om klädsel!!  Vad tar man på sig då?

Svar: Säkrast att du ringer/mejlar och frågar – inbjudare har inte alltid koll på koderna i inbjudningskort beträffande klädsel osv.
Står det ingenting angivet om klädsel betydde det förr i tiden att det var högtidsdräkt, alltså frack och lång klänning, som gällde. Men det är inte självklart att detta är vad inbjudarna menar i dag. Så fråga, för att slippa komma felklädd.
Orsaken till att ingen klädselangivelse angavs när det skulle vara frack vilket är lika med högtidsdräkt, var att frack ansågs självklart för festliga tillfällen i borgerliga kretsar. Endast när värdpersonerna ville ha lite lättsammare bjudningar angavs smoking eller möjligen kavaj (då lika med mörk kostym) som klädsel.
I dag finns enstaka företrädare för gammal (och enligt min uppfattning förlegad) tradition som fortfarande tror att utebliven klädkod markerar högtidsdräkt, och att alla ska förstå detta. Det gör de inte, och det är ändå gästerna som bjudningen är till för, inte för att visa hur charmant konservativa inbjudarna är.

Magdalena Ribbing

Fråga: Jag och min man är bjudna på en cocktailmottagning och jag tänkte höra vad man brukar ge i present vid en sådan?

Svar: Först lite historia: Cocktail – tuppstjärt – var först en drink blandad av olika sprit- och likörsorter som försiktigt hälldes lager på lager i ett glas på fot vilket fick drinken att påminna om fjädrarna i en mångfärgad tuppstjärt. Efter första världskrigets slut i november 1918 hade många ett uppdämt behov av fest och yra och lättsamma cocktailparties blev en på sina håll vanlig form av bjudning. De förekom mellan kl 17 och 19, inte tidigare eller senare än så, och avsågs vara en möjlighet för gästerna att ta en drink med vänner hemma hos någon, på väg från arbetet till hemmet, eller på väg hemifrån till en middagsbjudning hos någon annan, eller teater eller bio.

Alltså hade man inte någon uttalad klädkod utan gästerna kom i snygg vardagsklädsel eller lite finare, kvinnorna ofta med en galant hatt och tunna handledskorta handskar till en fin dräkt eller klänning, männen vanligen i mörk eller mellanmörk kostym, eller smoking om det handlade om mellanstick före middagsbjudningen. Att ha en cocktailmottagning mitt i middagstid är alltså inte traditionsenligt, inte heller att ge en klädkod, inte heller att klä upp sig stort.

I dag har cocktailmottagningar ofta en annan prägel, som en bjudning under många timmar.

Ändå är det knappast förväntat att gästerna kommer med så kallade gåbortspresenter till ett cocktailparty. Men vill du ta med något så är en nyutkommen pocketbok ett förslag, eller en cellofanpåse med fin choklad.

Eller som jag gör ibland, ta med senaste numret av Situation Stockholm, som alltid innehåller läsvärda artiklar och fina bilder och dessutom har ett vettigt syfte.

Magdalena Ribbing

Fråga: Har funderat en del kring mode och etikett. Hur fel anses det vara, när män följer modet och har ljusbruna skor till mörk kostym på kvällstid?

Tacksam för svar.

Svar: Om det skulle bli modernt (för det är väl inte så nu?) att män bär ljusbruna skor till mörk kostym så är det godtagbart för en modemedveten man att göra det. Dessutom har han då samtalsämne kvällen ut eftersom en majoritet kommer att säga något om skofärgen.

Orsaken till att det anses att män – inte kvinnor – bör ha svarta skor kvällstid är att borgerlighetens män förr klädde om sig till middag, i mörk kostym, smoking eller frack beroende på omständigheterna. Till dessa mörka kläder hör svarta skor, välputsade.

Men det kan naturligtvis bli modernt med ljusbruna skor till mörk kostym, konstigare mode än så kan man ju se, exempelvis i officiella sammanhang där vuxna och framstående kvinnor har lårkorta kjolar, av, får man förmoda, modeskäl. Liksom män som har mössa/keps inomhus även i uppvärmda lokaler. Eller gymnastikskor till festklädsel. Mode kan på sitt sätt vara ett gränslöst förtryck. De bruna skorna kvällstid är därvid tämligen försumbara.

Magdalena Ribbing

Fråga: Jag undrar om färgen på kläder i vissa sammanhang har betydelse? Jag själv har en känsla av att ju mörkare och enhetligare man är klädd desto seriösare framstår man.

Svar: Intressant fråga! Man kan nog säga att en diskret, relativt mörk klädfärg kan ge ett mer ordentligt intryck än en glammigt knallrosa eller neongult. Men det betyder inte att en pastellfärgad klädsel måste verka oseriös. Det beror på övriga komponenter, snitt, stil, tillbehör osv.

Säkert ger stora mönster, blommor och annat, ett muntrare intryck än enfärgat. Blandade mönster är en smakfråga.

Förr i tiden hade exempelvis all personal på banker svart klädsel, vilket ju inte gäller längre. På NK-Hamngatan gällde vid öppnandet 1915 och många decennier framöver att personalen skulle vara snyggt och mörkt klädd men absolut inte så elegant att kunderna kände sig mindre flotta än expediterna.

Klädfärgen kan signalera vilket slags arbete man har, på sjukhus kan läkarna ha skjorta i en färg medan sköterskorna har en annan skjortfärg.
Kyrkan har en tydlig färgkod för olika tillfällen. För besökare till påven gäller formell mörk klädsel för män och långärmad svart eller undantagsvis vit klädsel för kvinnor.

Så visst har klädfärgen en betydelse! Men den är inte riktigt etablerad i utsagda nyanser för specificerade tillfällen annat än de ovan nämnda och de självklara som bröllop och begravning.

Magdalena Ribbing

Fråga: Med anledning av sommaren som kommit nu har jag börjat fundera över en sak. På sommaren bär ju ofta både män och kvinnor sandaler utan strumpor på fötterna. Detta i sig är väl inget konstigt, men jag ställer mig frågande till hur man som en sådan sandalbärare bör göra som gäst hos någon annan? Är det okej att då ta av sig skorna och därmed gå in barfota (kanske med svettiga fötter) i någon annans hem?

Eller bör man ta på sig ett par strumpor innan man stiger in? Att gästen har med sig ett par inomhusskor är ju inte heller vanligt nuförtiden och känns omständligt.

Svar: Min bestämda, personliga uppfattning är att man inte går barfota hos någon annan om det inte är direkt tillsagt att man får/ska – eller om det är på gräsmatta eller strand. Men samtidigt är det så många som ogillar att man går med skor inomhus hos dem, så det är faktiskt klokt att ha ett par små enkla inneskor med sig, det finns ju mjuka lätta sådana som kan vikas ner i en ficka eller väska. Skulle detta vara alltför betungande så återstår det du föreslår, ett par medförda sockor.

Magdalena Ribbing

Fråga: Alltid då kungafamiljen uppträder i folkdräkt är det bara damerna, Drottningen och Prinsessorna, som bär folkdräkt medan männen, Kungen, Prinsen och Prinsessgemålerna har mörk kostym.
Varför bär inte de den manliga folkdräkten? Borde inte det tillhöra vett och etikett att samtliga bär folkdräkt?

Svar: Kungafamiljen liksom andra bestämmer sin klädsel på egen hand – det finns inte något absolut tvång för vilken klädsel kungen och övriga i kungafamiljen ska ha vid olika tillfällen.

Däremot finns vedertagen sed för korrekt klädsel, och den brukar kungafamiljen följa ganska noga, som jag har sett det. Att kvinnorna i den kungliga familjen har folk- eller hembygdsdräkt/nationaldräkt vid ett par tillfällen om året är likaså ett frivilligt val, en artighet som säkert uppskattas av många. Den så kallade svenska dräkten är inte äldre än från början av 1900-talet och blev riktigt populär ungefär 1970.

Att männen i kungafamiljen inte bär folkdräkt/hembygdsdräkt kan bero på att någon manlig motsvarighet till den svenska kvinnodräkten inte finns för dem (på 1970-talet skapades en manssverigedräkt men den är praktiskt taget osedd). Skulle kung och prinsar välja hembygdsdräkt från sina födelseorter skulle det kunna bli sura miner från andra socknar, åtminstone för kungens del; regenten, statschefen, är ju den samlande symbolen för hela nationen, enligt grundlagen.

Eller så tycker männen i kungafamiljen att det är enklare med kostym, kanske?

Magdalena Ribbing

Fråga: Höga företagschefer och politiker brukar vara klädda i strikta och dyra kostymer med vitskjorta. Och alltid med slips.

Sedan en tid har några börjat uppträda utan slips, det vill säga uppknäppt skjorta. Hur är det med detta angående etikett?!

Jag är av den gamla skolan och anser det nästan som att komma i frack och sandaler.

Svar: Du har noterat en anpassning, kan man nog påstå, till nutid som tillåter slipsfritt även i ganska formella sammanhang.

Slips är fortfarande förväntad till klädsel mörk kostym, men inte lika strikt till nivåerna därunder. Framförallt vardagsklädseln är inte sällan slipslös i dag även för män i chefsposition. Jämför med handskarna för kvinnor, förr en nödvändighet till även icke formell klädsel i annat än arbetslivssammanhang, i dag sällan förekommande. Man kan se ganska många etikettvana kungligheter och andra i charmant förmiddagsklädsel, hatt och högklackat – men utan handskar. Den bristen hade varit som att gå ut i frack och sandaler (enligt ditt tydliga begrepp!) för ett halvt sekel sedan.

Som jag har förstått det har slipsarna i dag en mestadels dekorativ funktion, de är inte längre den detalj utan vilken mäns klädsel inte kan anses fullbordad.

Slips gäller till traditionell begravning och ännu till som sagt mörk kostym, men i övrigt verkar det ha gått en stor frivillighet i slipsbärandet.

Tänk om det är så väl att var och en kan göra som han vill?

Magdalena Ribbing

Fråga: Jag är bjuden på vernissage i augusti och inbjudan påbjuder klädkod ”cocktail”. Har sökt efter vad detta innebär men hittar inte vad som är korrekt.

Jag tänker mig mörk kostym men tänk om smoking är det rätta?

Svar: Lite larvigt med klädkod till en vernissage – om den inte är jättecharmant på kvällstid med tjusigaste cocktailparty eller efterföljande middag. Annars förutsätts gästerna till en vernissage klä sig i extra snygg vardagsklädsel.

Förr (detta förr betyder minst för ett halvt sekel sedan, den tid som en del vill tro att jag inte har lyckats ta mig ur – de har fel!) var vernissager ofta tillfällen för umgänge, så kallat mingel, under sen eftermiddag. Kvinnorna hade eleganta dräkter, piffiga hattar och tunna korta handskar medan männen hade stiligaste vardagskostymen, givetvis med slips. Så ser det sällan ut ut dag.

Ordet vernissage kommer förresten från franskan vernir, fernissa, konstnärerna fernissade (också det förr!) som sista åtgärd sina oljemålningar när dessa var färdiga och i samband därmed ställdes ut för beskådande för särskilt inbjudna premiärgäster som hedrade och förhoppningsvis köplystna fick se tavlorna i en tydlig doft av fernissa.

Det heter också en vernissage, vernissagen. Ordet är genus utrum, inte neutrum, vilket många, inklusive välkända skribenter,  har missat. Ingen behöver bli upprörd  över det vanliga ”ett” vernissage – men korrekt är alltså en vernissage.

Nåväl, klädseln som meddelats ska rimligen vara mörk kostym, vilket det i så fall gärna kunde ha stått, om det nu är en vernissage av den höga digniteten. Smoking är högst osannolikt. Den klädseln är en utpräglad kvällselegans som rätteligen inte ska brukas innan klockan slår 18.

Nu kanske det inte är som jag förmodar, så är du fortfarande osäker kan du ringa och kolla, för säkerhets skull. En svag möjlighet finns att inbjudaren verkligen vill att gästerna ska klä upp sig till denna nivå. Det är artigt och rätt att försäkra sig hos inbjudaren om att man har förstått vad som önskas.

Magdalena Ribbing

Fråga: Jag är lycklig ägare till en folkdräkt från byn där vi bor. Därför undrar jag om det är korrekt att bära den på ett kommande dop?

Spelar det någon roll om det är ett kristet dop i en kyrka med efterföljande middag eller om det är en icke-religiös namngivningsceremoni hemma i trädgården med fika?

Svar: Det är korrekt och alldeles förträffligt att ha folkdräkt på ett barndop – ett perfekt tillfälle för detta slags klädsel. Och det har ingen betydelse om det är dop i kyrka eller namngivning i annan lokal.

Magdalena Ribbing

Fråga: Jag har precis köpt min första damkavaj/blazer. Den har tre knappar. Jag har förstått att den nedersta lämnas oknäppt, men kan man knäppa de två översta? Utan den översta knappen knäppt blir den väldigt djupt urringad, den är skuren ganska långt ner i urringningen som den är.

Min andra fråga är om man kan lämna den uppknäppt när man står och går? Den ska ju inte vara knäppt när man sitter ner, men är det alltså korrekt att inte knäppa den när man ställer sig upp? Jag tycker den sitter lite snyggare då. Jag ska ha kavajen på mitt nya jobb.

Svar: En kvinnas jacka eller kavaj är inte detsamma som en mans, och sättet att bära den behöver verkligen inte efterlikna mäns traditionella bruk beträffande kavajbärandet. Du kan ha alla knapparna knäppta eller ingen alls, precis som du vill, antingen du sitter ner eller står upp.

Om du tycker att din kavaj är för djupt ringad skulle det kunna vara praktiskt att ha en blus eller top under.

Att män – eller kvinnor – knäpper upp kavajen när de sitter ner beror på att det blir bekvämare så. Men som sagt, du gör precis så som det är bekvämt för dig. Upp- eller nerknäppt, efter behag, smak och tycke!

Magdalena Ribbing

Fråga: Min systerdotter kommer att gifta sig under våren och klädkoden är smoking.

Jag har sedan ungdomsåren haft inställningen att smoking och frack är symboler för en livsstil, som jag inte önskar vara en del av. Jag har av denna anledning undvikit
sådana sammanhang. Detta har dock inte tidigare behövts i familjesammanhang.

Det enklaste för alla inblandade (utom mig själv ) är ju naturligtvis att delta i festen med hyrd smoking.
Jag kommer att ha fortsatt resonemang med mitt samvete innan jag bestämmer mig.
Önskar dock gärna fråga Magdalena om en eventuell möjlighet att kontakta ungdomarna och ”köpslå” om min klädsel.

Svar: Som gäst har man ett åtagande: att i möjligaste mån följa det som inbjudaren meddelat beträffande tid, klädsel osv.

Att du anser att frack och smoking markerar en livsstil som du ogillar är ett skäl att tacka nej till bröllopet, som ju försiggår i den anda som du är emot.

Men tackar du ja så innebär det att du åtar dig att följa inbjudarens önskemål så långt som möjligt.

Att diskutera dina etiska synpunkter på klädseln med din systerdotter är onödigt. En enstaka gästs avvikande klädsel är knappast någon jättesak för ett brudpar. Hon kan inte säga annat än att du är välkommen i mörk kostym. Har du en sådan, vit skjorta och en sidenslips, gärna i milda färger, istället för smoking blir det utmärkt. Gradskillnaden är liten mellan mörk kostym och smoking. Har du en folkdräkt är den helt korrekt. Däremot vore det ohövligt att komma till bröllopsfesten i jeans och T-shirt.

Magdalena Ribbing

–

Fråga: Jag var på Stadsteatern och såg Chicago. Fart och fläkt på scen, en hel del hud visades upp. Lika lättklädd var inte publiken. Ganska många hade med sig ytterkläderna in i salongen.

På stolsryggen framför mig hängde en jacka, en sån där bubblig en. Den skulle klara ett besök på Nordpolen. Bredvid mig satt en man med en jacka löst hängande över axlarna. Den stora luvan med något som såg ut som en rävsvans hade han dock inte på huvudet. Bredvid min fru satt ett medelålders par med ytterkläderna hoprullade i knät. Snett fram, mitt på fjärde raden pågick början på en striptease-föreställning. En man klädde av sig skärmmössa, halsduk, långrock och olle. Han hann sätta sig ned innan ridån gick upp.
Jag åt lunch häromdagen på Hemma hos Kaj i Hammarby Sjöstad. God mat! Fyra välklädda män i tjugoårsåldern – tre olika sällskap – hade mössorna på och åt med god aptit i lugn och ro.

Är det gammaldags att tycka att de här beteendena är ohyfsade? För mig förtar de en del av feststämningen. Och även om det är vardagsmat att gå på teatern eller äta ute, så tycker jag att utekläderna ska stanna ute.

Svar: Ytterkläder inomhus var förr ovanligt i de lokaler du beskriver. På teatern lämnade man rock, jacka eller kappa i garderoben för att man själv i lagom uppklätt skick skulle passa in i gemenskapen med övriga besökare – då var det rätt att markera sin glädje över att få se en föreställning genom att klä sig ett steg eller ett par över vardagsnivån.

På bättre restauranger var det inte tillåtet med ytterkläder, de tog plats mellan borden och ansågs icke hygieniska i närheten av mat. Att män tog av sina huvudbonader inomhus var  självklart. Om inte berodde det på brist på normalt hygglig uppfostran.

Men detta var förr, i dag är det ofta som du beskriver och många verkar finna detta helt rimligt även om det mycket sällan är så kallt i nämnda lokaler att ytterkläderna verkligen behövs. Det kan ha med stöldrisk i obevakade garderober att göra. Eller att det går fortare att ta sig ut efter föreställningen-måltiden om man har ytterkläderna inom räckhåll.

Det är som du frågar, gammaldags i meningen att det just i detta hänseende var lite bättre förr. Givetvis är det trevligare för andra om de slipper trängas med främmande jackor och kappor. Ohyfsat? Nja, lite kanske, men det är ändå så mycket annat: mobilbabbel eller surfande under en bio- teaterföreställning, mat- och godissmackande och -lukt, gräl, hånglande med mera. Kanske är det lättheten att visa upp sig och sitt liv öppet för alla mer eller mindre intresserade som gör att så många inte ser skillnad på vad som är fritt val i eget hem och vad som är vettigt beteende i andras närvaro.

Men man kan inte säga till obekanta i publika lokaler att de ska ta av sig mössorna eller jackorna för att ens egen feststämning ska få frodas. Och inte hjälper det om man stirrar ogillande på dessa ytterkläder eller deras bärare.

Det är helt enkelt ingenting att göra utom att härda ut. Eller gå på krogar med garderobstvång.

Magdalena Ribbing

Synpunkter? Välkommen att delge andra dem – logga in med ett klick på ordet Kommentarer under svaret!

Fråga: Vad gäller om det på ett inbjudningskort står:
“Klädsel: fest”?
Det gäller en fest i augusti.

Svar: Hopplös så kallad klädkod! Det är ingen klädselangivelse utan virrigt eller i alla fall högst opraktiskt av den välmenande inbjudaren som tänker sig att ”Klädsel: Fest” ger gästerna frihet att välja vad de vill vilket är motsatsen till en klädkod. Den i sin tur är till för att skapa den gemenskap som gör festen roligare för alla, ingen ska behöva känna sig för fint eller för enkelt klädd.

Alltså är alla klädkoder som Fest, Valfri, Önskvärd, Det du trivs bäst i osv bara besvärliga för gästerna. Och ökar antalet frågor till min spalt.

Nu har du fått denna klädkod och med så här lång framförhållning, ett halvår! måste det vara en hejdundrande stor fest, annars hade det mer än väl räckt med inbjudan en månad eller två i förväg. Så klädseln är förmodligen tänkt att vara på en relativt hög nivå. En man kan då ha mörk kostym, vit skjorta, sidenslips, en kvinna en knä- eller vadlång festbetonad klänning eller festkjol plus fin överdel eller utpräglat festfina långbyxor och fin överdel. Det bör räcka för klädsel Fest – kan i alla fall inte bli helt fel.

Några gäster kanske kommer i smoking och lång klänning, andra i ljus linnekostym, sommarkjol och top, snyggaste jeansen och linne – jag kan bara ana hur denna klädkod kan ställa till det.

Magdalena Ribbing

Hatt?

Fråga: Jag är bjuden på ett bröllop med klädsel frack. Inför detta har jag inköpt en festlig fotsid sommarkänning. Vigseln är kl 16 och därefter middag. Jag undrar om det är rätt etikett att bära en vit stiligt stråhatt till klänningen under själva vigseln?

Svar: Nej. Enligt traditionen bär inte kvinnor hatt till frackklänning. I katolsk kultur har kvinnor hatt i kyrkan, men där är den kyrkliga vigseln ofta tidigare och följd av en mottagning, inte middag, alltså inte heller med frackklädsel.

Klänningsfärg?

Fråga: Jag planerar att gifta mig, men tänker bära en klänning i en varmt röd-orange nyans – detta då jag personligen inte är glad i vitt (eller champagnefärgat) och vill gifta mig i en färg jag själv tycker om.

Men med tanke på att bröllopsgästerna inte förväntas bära vitt, för att inte konkurrera med bruden, ska jag på något sätt meddela gästerna att jag bär rött (ex. på inbjudningskortet), eller får de helt enkelt märka det när dagen kommer? Funderar över om någon gäst kanske har en ljus klänning som hon väljer bort för att den går åt vitt, eller om någon gäst själv kommer i rött och sen känner sig fånig då det liknar min klädsel. (För min del får gästerna ha vilken färg de vill, naturligtvis).

Svar: Du skulle faktiskt kunna skriva på inbjudningskorten ”valfri klädfärg, bruden bär rött” som en vägledning.

Kavajfestklädd?

Fråga: Jag har vänner som skall gå på bröllop.

På inbjudan står det Klädsel: Kavaj/Festklädd.

Vad betyder festklädd – lång eller kort klänning?

Svar: Ja du, det är nog inbjudarnas sätt att få kvinnorna att klä sig på en högre nivå än männen – det brukas antas att kvinnor så himla gärna vill klä sig i långa festklänningar medan männen suckar redan vid tanken på mörk kostym.
Så det går säkert att ha lång, men inte galabetonad, klänning lika gärna som knäkort lite finare.

Magdalena Ribbing